Veckan som varit har kommit ikapp mig. Har mått så otroligt dåligt och känner mig väldigt nere.

Det började med att vi skulle ha en rolig helg med Jesper då han fyllde 12 år i söndags.
Natten till fredagen 03.30 ringer läkaren från sjukhuset och vill att vi kommer in då mormor var jätte dålig. Hon hade hög feber, dålig syresättning även med syrgas och alldeles för högt blodtryck så läkaren visste inte hur hjärtat skulle orka med. Slängde på mig kläder, hämtade mamma och mötte min bror vid sjukhuset.
När vi kom upp hade mormor svarat bra på medicinen hon fått och var lite bättre.
Nu ligger hon i eget rum för hon är extremt infektionskänslig och får inte ta emot besök längre. Hennes antibiotika kur avslutas på fredag så hoppas hon blir bättre till nästa vecka så dem kan boka in operationen.
Trött som satan åkte jag hem och försökte vila innan Jesper kom.
Fick föröka låtsats som att allt var ok för att inte oroa honom.

På eftermiddagen kom pappa och Ingalill på middag och firade Jesper. Va super trevligt och maten va god.

På lördagen hade vi kalas för Jesper där han blev väldigt förvånad över hur mycket folk som kom för hans skull, det är han inte van vid. Han var väldigt nöjd med sina presenter och började bygga lego direkt.

På söndagen firade vi Jesper på morgonen innan han skulle hem till sin pappa då vi skulle på dop för söta Louie.

Har dem senaste dagarna haft mycket ångest över allt som varit både med mormor och att det är så svårt varje gång som Jesper åker tillbaka till sitt HVB hem.
Hade så gärna pratat med någon som är i samma situation som en själv med det känns svårt att hitta.
Får skriva mer senare i veckan när jag orkar...